Här kommer en försenad fortsättning av Hemska Memoarer av Karl-Alfred.
En av anledningarna till att jag inte uppdaterat detta på ett tag är att jag tappade bort blocket som jag skrivit i. Men ska försöka hålla mig ifrån att tappa bort den igen.
Sedan ska jag försöka att skriva lite till och från så att jag alltid har något att lägga upp.
Uppslukad av ett minne blott var det med nöd och näppe som Karl-Alfred uppmärksammade det som nu var tänkt att ske. Grova skrapande ljud hördes strax utanför fönstret. Snart var det synligt.
Karl-Alfreds hjärta började pumpa snabbare. Pupilerna förstorades vid det ögonblick vidundret blottade sig utanför fönstret. Ingenting. Karl-Alfred var tvungen att böja sig fram. Han kisade med ögonen för att se bättre. KRASCH! Fönstret sprack som om en osynlig sten kastats rakt genom rutan. Karl-Alfred kastade sig instinktivt bakåt men var ändå nyfiken på det okända som snart skulle träda fram.
En mörk skugga kastades över rummet. En snabb rörelse, inget man hann fästa blicken på. Igen. Denna gång på andra sidan rummet. Den var här. Ögonen flackade skräckslaget runt rummet. Sökande efter något okänt. Något felplacerat. Karl-Alfred stapplade bakåt med händerna försiktigt trevande bakom sig. Ögonen fortfarande sökande. Alla sinnen koncentrerade på det okända som kanske låg gömd i skuggorna.
…fortsättning följer.
>> Denna berättelse är inte seriös under några som helst omständigheter <<
